-
Från anmälan till rättegång
Rättskedjan kan sammanfattas på följande sätt:
- Anmälan om brott sker till polisen
- Under förundersökningen utreds vem som kan misstänkas för brottet och bevis samlas in
- När förundersökningen är klar beslutar åklagaren om åtal skall väckas
- Om åtal väckts kallar tingsrätten till huvudförhandling, det som vanligen kallas rättegång
- Efter att förhandlingen avslutats meddelar tingsrätten dom i målet. Domen kan överklagas till hovrätten och till Högsta domstolen.
Anmälan
Vid sexualbrott är det viktigt att anmälan görs så snart som möjligt efter brottet. Det ökar möjligheterna till bevisinsamling, vilket ökar möjligheterna att lösa brottet och att det går till åtal.
Polisen är skyldig att informera om brottsoffrets rättigheter, t.ex. rätten till målsägandebiträde och stödperson, möjligheterna att begära skadestånd samt möjligheterna till besöksförbud. Den som utsatts för brott kallas målsägande. Är man under 18 för vårdnadshavaren dennes talan.
Målsägandebiträde - är en jurist som kan hjälpa den målsägande genom rättegången. Målsägandebiträdet för också talan gällande skadestånd om inte åklagaren gör det. Det kostar inget att ha ett målsägandebiträde, staten betalar detta, och man har rätt att få ett så snart som förundersökningen påbörjas.
Stödperson – Målsägande (den som utsatts för brott) har rätt att ta med sig en stödperson till förhör eller rättegång. Denne får bara vara där som stöd och inte ställa frågor eller på annat sätt agera under rättegång. Målsägande kan själv avgöra vem denne vill ha som stödperson, men stödpersonen får ingen ersättning av staten. Förundersökning
Om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts så skall en förundersökning inledas. Den har två syften;
- Utreda vem som kan misstänkas för brottet och om det finns tillräckliga skäl för att åtala denne
- Förbereda målet så att bevisningen kan tas upp vid en rättegång
Under förundersökningen gäller något som kallas objektivitetsprincipen. Det betyder att alla bevis måste tas tillvara, även de som är gynnsamma för den misstänkta gärningsmannen.
I sexualbrott står oftast ord mot ord och den misstänkte erkänner sällan. Stödbevisning, som till exempel, läkarutlåtanden är ofta avgörande.
Förundersökningen läggs ner om man, till exempel, inte kan identifiera gärningsmannen eller om det inte finns tillräckligt med bevis för att kunna åtala.
Åtal
För att åtal skall ske måste bevisningen vara tillräckligt stark för att åklagaren objektivt skall kunna förvänta sig en fällande dom. Det betyder att en åklagare inte får åtala en misstänkt om det saknas bevis. Att gärningsmannen inte kan åtalas betyder alltså inte att polis eller åklagare inte tror på att en våldtäkt har skett, utan att de bara inte kan bevisa det.
Huvudförhandling
Huvudförhandlingen är det vi även kallar rättegång.
Under rättegången måste man berätta muntligen under om det som hänt för att det skall räknas som bevis. Utskrift av polisförhör gills inte som bevisning. Endast det som framkommit vid huvudförhandlingen får läggas till grund för domen. Dock kan vissa rättsintyg som anses vara viktiga bevis läsas upp. Det är därför viktigt att berätta allt som hänt och hur det kändes även om det känns jobbigt, och trots att man redan flera gånger berättat samma sak för polis och åklagare.
Den som anklagas för ett brott i en rättegång kallas för tilltalad.
Medhörning
Om man är rädd för en person och inte vill vittna framför denne kan man begära medhörning. Då får den personen inte närvara vid förhöret men sitter i ett annat rum och kan lyssna på det som sägs via högtalare.
Offentlighet
Vanligtvis är huvudförhandlingar offentliga vilket innebär att vem som helst kan sitta ner och lyssna. Vid sexualbrott sker dock förhandlingen oftast inom stängda dörrar, dvs. bara domstolen och parterna får närvara. Om domstolen inte själva begärt att förhandlingen skall vara stängd så kan målsägande eller den tilltalade göra det.
Huvudförhandlingens gång
- Domstolen består av en domare och tre nämndemän. En rättssekreterare sitter också med
- Vittnen får inte närvara vid rättegången innan de har vittnat
- Målsägande sitter bredvid åklagaren hela tiden. Eventuellt målsägandebiträde sitter på andra sidan av den målsägande
- Man börjar med yrkanden och sakframställan. Det innebär att man förklarar vad den tilltalade är misstänkt för och vad det är man skall försöka bevisa. Den tilltalades advokat får då också berätta hur de ser på saken, och om de erkänner eller ej
- Efter detta sker förhör med målsägande, tilltalad och eventuella vittnen. Frågorna kan kännas jobbiga och ifrågasättande, men de skall inte vara menade att kränka
- När alla förhör är klara sker pläderingen. Detta är ett slutanförande där åklagare och advokat får sammanfatta vad som sagts under rättegången och ta upp vad de anser talar för respektive mot att den tilltalade är skyldig
- Efter detta får alla utom domstolen lämna rummet och domstolens förhandling sker. När detta är klart meddelas dom. Ibland meddelas inte domen med en gång utan man meddelas ett datum då man kommer få reda på domen
Informationen hämtat från Nationellt Centrum för Kvinnofrid (Handbok – Nationellt handlingsprogram för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av offer för sexuella övergrepp).
Hjälpa till som volontär
- Hur mycket du vill volontärarbeta bestämmer du själv. Om du anmäler intresse kommer du kallas på intervju. Vi föredrar att du har någon typ av utbildning eller erfarenhet av att möta människor i kris. Anmäl ditt intresse via mail
Ekonomisk hjälp
- Du kan även stödja genom att bli medlem eller göra en donation. Medlemsavgiften är 50 kronor, men du kan skänka hur liten eller stor gåva du själv vill.
- Bankgiro: 324-5321